Kun(d)skap

Internationellt sett ses kunskap som en handelsvara, en syn som tränger in i det svenska utbildningssystemet. Genom bland annat uppdragsutbildning har universitetet skaffat sig kompetens att paktera utbildning som vara. Vilka konsekvenser kan detta ha för de svenska universiteten?

Publicerad i Lundagård nr 7/2011 under ”Reportage”.

Framför en gyllene plakett står ett tiotal personer och poserar. Några bär färgsprakande långklänningar i blått, rött, rosa och med gyllene mönster, andra mörk kostym och slips. Frisyrerna är svarta och välkammade och stämningen påminner om en skolavslutning. De skrattar och pratar vietnamesiska med varandra, ler sedan och tittar in i kameror som klickar intensivt. Platsen? Ljusgården på Ekonomicentrum i Lund.

Under drygt tre månader har vietnamesiska tjänstemän fått utbildning bekostad av kommunistpartiet i Ho Chi Min City. De har undervisats i ekonomi och engelska och gjort studiebesök hos Osby kommun, Riksbanken i Stockholm samt vårdcentraler i Lund. Under tiden har de bott på Hotel Sparta och universitetet har haft en studentmedarbetare som visat dem Lund. Utbildningspaketet har skräddarsytts av universitetet.
– Vietnameserna har tidigare framför allt utbildat sig i Australien och ville nu söka andra utbildningspartners i världen. I Vietnam pågår just nu en stor reformomvandling i offentlig sektor och Sverige har haft ett långt politiskt samarbete med Vietnam vilket säkert gjort dem intresserade av att komma hit, säger Susanne Norrman, avdelningschef på LUCE, Lund University Commissioned Education, samtidigt som hon hälsar på vietnameserna och fotograferas med dem.
– Vi har anordnat den utbildning de efterfrågat och varit beredda att betala för. Internationellt sett är de sociala aktiviteterna väldigt viktiga och underlättar för dem eftersom det kan vara problematiskt att komma till ett helt nytt land. Universitetet har varit behjälpligt så mycket vietnameserna har velat och vi kunnat, fortsätter hon.

Det är dags för första delen i kursavslutningen i en av EC:s salar som andas instängdhet. Kursdeltagarna verkar trötta men de lyser upp när kursledaren med brittisk accent poängterar vikten av källkritik under sin sammanfattning. Vietnameserna är överlag nöjda med sin vistelse, men vissa tycker att utbildningen har varit för bred och studiebesöken för få. Trots detta tror de att utbildningen kommer till nytta i deras arbete hemma i Vietnam.
– Vi ville lära oss hur ni i Sverige organiserar offentlig sektor. Hemma i Vietnam ska vi rapportera till kommittén och se hur vi kan förbättra vårt system, säger vietnamesernas gruppledare Le Dinh Lam, direktör på Ho Chi Min Citys statliga television.

Fram till 2009 drevs uppdragsutbildningen som ett bolag under universitetet. Nu är det en kontrollerad enhet inom förvaltningen. Det jobbar 12 personer på LUCE med att marknadsföra uppdragsutbildning. För universitetet är detta ett sätt att samverka med allmänheten och därmed lösasin tredje uppgift.
– Vi har ett leveransproblem. Universitetet skulle kunna sälja mer om det fanns möjligheter att ge det mer tid. Prioriteringarna är så tydliga från lärarna och institutionerna om att undervisning och forskning ska gå före, vilket gör det svårt för oss att sälja utbildningar till kunder utifrån, säger Susanne Norrman.

Syftet med uppdragsutbildningen ligger inte bara i universitetets tredje uppgift. Det finns även ekonomiska incitament eftersom universitetet får ytterligare en inkomstkälla, menar Susanne Norrman. Dessutom får lärarna en möjlighet att ta del av hur allmänheten resonerar inom just deras forskningsområde.

Kursavslutningen har nu kommit till diplomutdelningen och någon låtsas spela en fanfar. En och en ropas kursdeltagarnas namn upp och de får motta ett certifikat samt en nyckelring med universitetets emblem. Snittar, meloner, salta pinnar och cider står på bordet och efteråt är det mingel. Många vietnameser är väldigt artiga och poängterar att Sverige är ett väldigt fridfullt land med mycket speciellt väder. Nästa gång vill de ha mer ”semester”, det vill säga studiebesök, för att hinna se mer av landet.

En knapp kilometer därifrån på ett av Tomegapsgatans vita trähus hänger LUCE:s blå-gyllene skylt. I detta lilla tvåvåningshus sker säljmöten och kundmottagning.

Personalens bemötande är proffsigt och utöver den obligatoriska kaffeautomaten finns även en espressomaskin. Uppdragsutbildningen i Lund har hittills omsatt över 380 miljoner kronor med en genomsnittlig omsättning på 61,5 miljoner kronor de senaste fem åren. Efter 2008 tappade försäljningen dock några miljoner, men enligt Susanne Norrman beror det inte på finanskrisen utan på att flera långa kontrakt löpte ut. Sida, en av de största samarbetspartnerna, slutade bland annat att köpa lika mycket utbildning som innan.
Vilka är er målgrupp?
– Det är främst den offentliga sektorn men även näringslivet. Vi försöker få fler lokala aktörer att köpa utbildning av oss. Eftersom vi inte har någon marknadsföringsbudget att tala om förlitar vi oss på kontakter och universitetets rykte. Men vi hade gärna sett ett ökat samarbete med de större aktörerna i Öresundsregionen eftersom universitetet är en otroligt stor resurs för fortbildning av personal, säger Susanne Norrman.

Att sälja utbildningspaket och att ha ett kundtänk finns alltså redan inom universitetet. Den ökade globaliseringen och satsningen på internationella studenter pekar på att studieavgifter för alla, kan komma att införas för att leva upp till internationell standard. Att inte betala för utbildning kan i andra länder ses som att utbildningen håller låg kvalité, ett rykte svenska universitet inte vill ha. Danmark och Storbritannien införde först avgifter för icke-europeiska studenter och har sedan successivt infört avgifter för de inhemska studenterna. Om Sverige följer internationella mönster är frågan därför inte om, utan när studieavgifter införs och vad som händer då.

Thomas Kaiserfeldt är professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och menar att synen på utbildning som en vara att köpa och sälja är vedertagen över större delen av världen. Han tror att Sverige på lång sikt kommer att införa studieavgifter för alla.
Om avgifter införs för alla, kommer universiteten se eleverna som kunder eller studenter?
– Jag tror att kundbegreppet kommer bli mer tillämpligt för universitetet. Betalar man för sin utbildning kommer kundtanken att ligga närmre. Vill kunden ha en lätt och trevlig utbildning som inte ställer särskilt höga krav men med en bra examen i slutändan så är kunden nöjd och får det den betalat för.
– Men en del studentorganisationer skulle vara emot det. Skälet är att den examen man betalar för kommer från ett universitetet som har ett namn. För att upprätthålla det goda namnet måste man också upprätthålla kvalitet på utbildningen. Om man då faller tillbaka på tillrättaläggande för studentens önskemål så riskerar man att den examen man betalat för förlorar i värde.

Thomas Kaiserfeld tror att studieavgiften kommer grundas på förväntad framtida inkomst för ett specifikt yrke, vilket skulle innebära att avgiften för läkar-, jurist eller ingenjörsutbildningen skulle bli högre än för lärar- eller sjuksköterskeutbildningen.
–  Om man laborerar och sätter en lägre avgift på vissa utbildningar och en högre på andra, då borde ju rimligtvis söktrycket minska på de som kostar mycket. Varför ska man lotta in studenter på särskilt eftertraktade utbildningar där det inte ens räcker med toppbetyg? Istället differentierar man med en avgift för att sänka söktrycket, säger Thomas Kaiserfeldt.

Att anta studenter efter ekonomiska förutsättningar är något som väcker starka reaktioner hos Sveriges Förenade Studentkårers ordförande Camilla Georgsson. Hon gillar inte tanken på att avgiften skulle vara en urvalsgrund.
– Enskilda personers möjlighet att betala tycker jag inte är en bra urvalsgrund för högre utbildning, absolut inte. Jag tror det är otroligt viktigt att studentpopulationen återspeglar samhället i stort och det är viktigt både för kvalitén i utbildningen och för att de individer som genomgår högre utbildning ska ha förståelse för och vara rustade för det samhälle som de ska verka i.
Kommer det införas studieavgifter för alla i Sverige?
– Om vi gör internationella jämförelser så har de länder som infört studieavgift för internationella studenter så småningom också infört avgift för inhemska studenter. Avgifterna sätts lågt till en början i form av anmälningsavgifter och höjs sedan efter hand. Detta är en långt ifrån önskvärd utveckling och regeringen kan räkna med kraftigt motstånd om förslaget skulle komma upp, säger Camilla Georgsson.

På avdelningen för externa relationer vid Lunds universitet arbetar Margareta Nordstrand som sektionschef. För henne blev det stora skillnader i arbetssätt när avgifterna infördes i somras.
– Vi har gett oss ut på en helt annan marknad med en annan kravbild på oss. Dessa studenter kan gå till ett annat universitet om de inte är nöjda.

Hennes sektion är bland annat ansvarig för att arbeta med och marknadsföra utbildning till utomeuropeiska studenter. Tidigare hade de tusentals internationella sökanden varje år, men har sedan i somras betydligt färre och mer individuella kontakter.
– Dessa studenter kräver väldigt mycket mer eftersom de betalar. De ska kunna fråga oss om visum, boende eller utbildning och få hjälp snabbt. Därför måste vi arbeta mer serviceinriktat nu än tidigare, säger Margareta Nordstrand.

– Ekonomerna är det nya prästerskapet. De har ett dominerande inflytande och strävar efter att allting ska kunna siffersättas, hur omöjligt det än är, säger Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.

Han menar att det är den ekonomiska utvecklingen i samhället som format kundbegreppet i samhället och på universiteten.
– Och det är ett stort problem. Eftersom man ekonomiserar alltsammans blir studenterna bara en kostnad och den mänskliga relationen framstår som ytterst ytlig. Kund är ett begrepp som passar utmärkt när man går och handlar i en affär. Det ska vara en affärsmässigt korrekt relation där man får det man betalar för. För mig är förhållandet mellan student och lärare en mycket djupare mänsklig relation.

Carl-Johan Kullving

[ssba]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *