Hon kan bli Europas kårordförande

Lundastudenten och kårproffset Elisabeth Gehrke siktar på nästa kliv i kårkarriären. Nu kandiderar hon till posten som kårordförande för kårparaplyorganisationen European Students’ Union. Lundagård åkte till Bryssel för att prata kårpolitik, Erasmus och EU-val.

Publicerad 2014-03-20 på lundagard.se under ”Kår”.

Vårvindarna blåser över Belgien. I ett slitet hus beläget på gatan Zavelput 20 i centrala Bryssel har European Students’ Union sitt huvudkontor. ESU representerar studentkårer från 39 europeiska länder.

På andra våningen har Elisabeth Gehrke, vice ordförande för ESU, sin arbetsplats. Hon har tidigare tidigare varit engagerad i Samhällsvetarkåren, vice ordförande för Lunds universitets studentkårer, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer och ledamot i ESU:s styrelse.
Nu kandiderar hon till posten som ordförande för Europeiska studentkåren.

Hur känns det efter sju månader i Bryssel?
– Jag trivs jättebra här. Det är väldigt annorlunda från kårverksamheten i Sverige. Organisationen och lobbyingen fungerar annorlunda med många stora EU-projekt. Det är mycket mer människokoordinering än på SFS och LUS, både för vårt ESU kansli, vår styrelse och de som är kopplade till projekten. Jag bor med mina kollegor, det skapar också en intressant dynamik.

Gör det att ni hetsar varandra mer om jobbet?
– Jag lyckas ha en ganska bra relation till det. På SFS kunde jag inte stänga av, nu kan jag det. Det kommer som en baksmälla om man inte tar det lugnt ibland. Arbetstiderna är konstiga när man inte har ett nio till fem jobb och reser så mycket och man jobbar hemma eftersom kollegorna finns där. Jag trivs lite bättre i kaotisk miljö, det passar mig. Mitt intresse har aldrig varit organisationerna, för mig är de ett redskap för politiken.

Vad har du hunnit uppleva i Bryssel?
– Väldigt lite. Men ESU har en extremt stark alumnkultur. De som jobbar kvar i Bryssel gör så man ser mer av Bryssel och de kan ge mycket input. Men kåruppdraget tar mycket tid. Jag trivs väldigt bra här, kulturen är väldigt mycket öppen. Eftersom alla är expats så är det lätt att röra sig och prata med folk.

Vad har du för relation till Lund nu?
– Christoffer bor ju där, min kära man. Lund är alltid Lund för mig. När man varit aktiv i Lund så länge har det alltid en plats i ens hjärta. Mitt schema är smått kaotiskt, men karnevalen ska jag definitivt komma hem till. Jag har sagt det, Almedalen och karnevalen, de rör ni inte.

Vilken är den största kulturkrocken på kårnivå?
– Möteskultur brukar vara en stor grej. Vissa länder har kulturen att det är helt normalt att skälla ut sina förtroendevalda offentligt och att allt ska debatteras i plenum, medan många andra kårer sköter det utanför. Det är viktigt att dialogen finns mellan länderna så de inte sitter och glor på varandra och är irriterade.

Erasmus plus har nyligen lanserats. I Sverige är det ett svagt intresse för utbytesprogram bland studenterna. Vad ska göras för att utbytena ska kunna lyfta?
– Mycket av det är för att studenterna generellt sett är äldre. Jag tror att när man har ett liv i ett land, då är det mycket svårare. En annan del kan vara att man inte vet vad som kan krävas utomlands. I Sverige har stödfunktioner som inte finns i vissa länder. Den tryggheten och jobbet som krävs för att ta reda på det avskräcker nog många.

Finns det andra incitament som påverkar?
– Institutionerna ska marknadsföra vad som finns och vart man kommer. Osäkerheten kring tillgodoräknade poäng är fortfarande en faktor, även om det inte är ett lika stort problem i Sverige som i andra länder. Även det finansiella stöd som finns måste lyftas. Erasmus plus är ju att få pengar för att åka på utbyte ovan på sitt studiemedel. Det tror jag inte många vet.

Inför Europaparlamentsvalet har ESU lanserat en kampanj med 20 punkter. Vilka är de mest essentiella som parlamentarikerna ska gå med på?
– Europaparlamentet har inte mycket direkt inflytande över utbildningen, krasst sett. Men indirekt, genom att EU-kommissionen har högre ambitioner med sin utbildningspolitik, så har Europaparlamentet ett ansvar som jag inte tycker att de tar. De håller med kommissionen för ofta, de måste ha mer kunskap och en tydlig åsikt. Det tvingar vi fram med de här punkterna. Det är viktigt att vi skapar den här reflektionen eftersom det är deras ansvar att ta in kunskap för att fatta rätt beslut, inte bara hålla med kommissionen.

Så det viktigaste är att de ska ta mer ansvar?
– Ja.

Är det några speciella åsikter de ska vara för eller emot?
– Vår åsikt är inte att förflytta jättemycket av utbildningspolitiken till EU-nivå. ESU är för att det är ett nationellt ansvar och att det finns överenskommelser på europeisk nivå som länderna lever upp till. Vi vill se mer pengar till utbildningssidan. Sen är vi emot det lånesystem parlamentet har infört och vi vill se över hur man organiserar var i politiken utbildning finns. Den del av parlamentet som utbildningar är organiserat under heter CULT och sköter kulturfrågor, sport- och ungdomsfrågor och utbildning. Det är inte helt säkert rätt väg att gå om utbildning är ett strategiskt område, vilket EU har fastslagit att det är. Man kanske inte ska ha en slasktrattkommitté utan fundera på om utbildning kanske borde vara ihop med forskning.

ESU jobbar främst mot kommissionärerna?
– Vi jobbar med och mot kommissionen. Inte kommissionärerna som sådana, därför att hon (Androulla Vassiliou från Cypern, reds. anm.) är mer en talesperson, skulle jag säga. Hon har en europeisk motsvarighet till utbildningsdepartementet som vi jobbar med i en grov jämförelse. Även i Bolognaprocessen är vi med som en aktiv part. Sen har vi massor av organisationer som också påverkar utbildning, som Council of Europe och OECD. Alla vill påverka länderna, vi försöker påverka de som försöker påverka länderna.

Hur påverkas ESU av Europaparlamentsvalet?
– Ganska lite. Det skulle kunna påverka mycket om det blir en ny maktbalans i parlamentet och det påverkar kommissionen, kring vilka sakfrågor som blir viktiga. Det skulle vara bra om Sverige kunde ha någon i CULT, vi har ingen där nu. Kommer det en vettig kandidat med vettiga värderingar och som vill sitta i CULT, så är det där min röst kommer landa, eftersom det är de här frågorna jag bryr mig om. Det största som händer oss i närtiden är ministerkonferensen som äger rum nästa år om Bolognaprocessen.

Bolognaprocessen ska omförhandlas 2015?
– Ja, i mitten på maj 2015. Då ska framtiden för utbildningsområdet i Europa avgöras. Bolognaprocessen har stannat av lite. Det går inte lika fort som vi skulle vilja, och länderna gör inte alltid vad de borde göra. Det blir en stor diskussion kring framtidens Bolognaprocess. Det kommer vara ett väldigt viktigt möte för oss.

Socialdemokraterna går till val på att avskaffa studieavgifterna för utomeuropeiska studenter som infördes 2011. Finns det fler sådana tendenser i Europa?
– Absolut. I regioner där studieavgifterna införts straffades de styrande ganska rejält i valet efteråt, som till exempel i Tyskland. När vissa provinser införde studieavgifterna så straffades de i valet efteråt, eftersom de nya kom in och tog bort studieavgifterna. Den tendensen finns absolut, men även åt andra hållet. Mycket beror på den finansiella krisen.

Är din motivation för kårjobbet samma som när du började?
– Motivationen ger människorna jag jobbar med. Och tillgången till högre utbildning är en jättestor fråga för mig. Jag inser mer och mer hur priviligerad jag varit som fötts i Sverige och jag aldrig kunnat vara här om jag fötts någon annanstans. Nästa år är väldigt stort med ministermötet och det faktum att FN har satt in som post-2015-mål att de ska inkludera högre utbildning också, vilket innebär att vi måste väcka till liv något slags internationellt samarbete så att de tar hänsyn till våra synpunkter. Sen är det nytt parlament och ny kommissionär, och det är viktigt att vi har bra relationer med dem.

Internationellt samarbete med FN? Ska det bildas ett UN Student Union?
– Det fanns en liknande organisation innan, men det finns inga visioner om att skapa något sånt.
– Det är jättesvårt att ha en global organisation eftersom det är tufft att enas politiskt. Vi är en av de största organisationerna internationellt sett och då förväntar sig vissa länder att vi ska dra i det samtidigt som vissa länder blir irriterade om vi drar i det. Europa har en kolonial historia man måste ta hänsyn till. Det är inte så att kårerna i Europa ska komma och rädda kårerna i Sydamerika och Afrika liksom.

Vad ska du göra sen? Du har varit med i LUS, SFS, ESU. Finns det ett till karriärsteg i kårvärlden?
– Det finns ett till… Jag kandiderar till ordförande för ESU nästa år. SFS nominerar mig. Efter det vet jag inte. Det allra vanligaste jobbet för våra alumner inom ESU är att de börjar forska inom högre utbildning. Men för mig själv vet jag inte, det blir för jobbigt att tänka på det nu.

Har du några planer på att komma tillbaka till Lund?
– Jag har ingen motkandidat just nu, så att… Nej men. Kanske. Jag har inte tänkt så mycket på det. Någon gång ska jag ta mastern också, men vet inte riktigt vad jag vill ta den i.

Fakta: Elisabeth Gehrkes kårkarriär

  • Vice ordförande Lunds universitets studentkårer, 2009-10
  • Vice ordförande Sveriges förenade studentkårer, 2010-11
  • Styrelseledamot i European Students’ Union 2012-13
  • Vice ordförande för European Students’ Union 2013-14

Carl-Johan Kullving

[ssba]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *